När flera personer är gemensamt ansvariga för att betala tillbaka en skuld, kallas detta att de har solidariskt betalningsansvar, vilket framgår av 1 kap. 2 § lagen om skuldebrev, att de ”svarar en för alla och alla för en”. Detta innebär även att varje involverad person kan hållas ansvarig för att betala tillbaka hela skulden och denne kan efter att skulden betalats söka återbetalning (s.k. regressrätt) från resterande parter. Gemensamma lån är ett vanligt exempel på när solidariskt betalningsansvar uppstår.
Andra sammanhang där solidariskt betalningsansvar förekommer är inom associationsformen handelsbolag, där bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förpliktelser, enligt 2 kap. 20 § bolagslagen.
Solidariskt betalningsansvar kan ge borgenärer en större chans att få tillbaka sina fordringar i händelse av konkurs, särskilt om den ursprungliga gäldenären inte har tillräckliga tillgångar för att täcka skulderna i sin helhet.
Borgenärer eller fordringsägare har rätt att kräva betalning från en eller flera solidariskt ansvariga parter för en skuld som inte kan betalas i sin helhet av en enda gäldenär. Under en konkurs kan det hända att borgenärer i vissa fall kan kräva betalning från alla solidariskt ansvariga parter för att täcka sina fordringar, då företaget kan ha skulder gentemot olika borgenärer.
Skillnad på delat och solidariskt betalningsansvar
Till skillnad på solidariskt ansvar där flera personer gemensamt tagit t.ex. ett lån och där var och en av dessa personligen ansvarar för att hela lånet återbetalas, kan man även tala om delat betalningsansvar. Detta måste göras upp om vid lånetillfället tillsammans med borgenären och innebär då att betalningsansvaret delas lika mellan de som tillsammans tar t.ex. ett lån. Borgenären kan då endast kräva varje person på den andel som det gjorts upp om vid lånetillfället. Tas det inget specifikt beslut kring delat betalningsansvar vid det tillfälle då ett lån tas, gäller i de allra flesta fall solidariskt ansvar, där borgenären har rätt att kräva hela betalningen från en av de som tagit lånet.
Det finns situationer där det är mer fördelaktigt att ha flera medlåntagare, för att exempelvis erhålla bättre räntevillkor gentemot banken, men där det interna betalningsansvaret medlåntagarna emellan skiljer sig åt. Det kan innebära att enbart en av medlåntagarna ska vara ansvarig för hela lånet. I ett sådant läge kan medlåntagarna upprätta ett regressavtal där det interna betalningsansvaret mellan medlåntagarna regleras, vilket fungerar som en säkerhet och bevisföring för den eller de medlåntagare som inte ska ha ett solidariskt betalningsansvar.
Om banken kräver betalning av medlåntagare som enligt regressavtalet inte ska erlägga betalning till banken, kan den part som blivit krävd på ett belopp av banken i sin tur kräva den eller de ansvariga medlåntagarna på det regressbeloppet. Värt att notera att uppgörelsen med regressavtalet enbart gäller medlåntagarna emellan, eftersom bankens villkor om solidariskt betalningsansvar för samtliga medlåntagare inte går att avtala bort gentemot banken.
Vem ansvarar för skulder i ett aktiebolag?
Det vanligaste scenariot för ett aktiebolag som går i konkurs är att skulder betalas genom företagets tillgångar, inte i första hand med hjälp av personliga tillgångar, vilket kan utrönas i 1 kap. 3 § aktiebolagslagen. Detta är en av de största fördelarna med ett aktiebolag. En förutsättning är dock att företrädarna för bolaget inte har ingått avtal där det finns villkor om personligt betalningsansvar.
När uppstår personligt betalningsansvar?
Personligt betalningsansvar kan uppstå till exempel om styrelsemedlemmarna i ett företag som går i konkurs uppsåtligen gjort sig skyldiga till brott eller om de begått allvarliga fel. Ett scenario som innebär solidariskt betalningsansvar för styrelsens ledamöter är om dessa underlåter att genast upprätta kontrollbalansräkning och låter bolagets revisor granska den när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade kapitalet, enligt 25 kap. 13 § och 14 § aktiebolagslagen.
Styrelsens ansvar inkluderar även att kalla till bolagsstämma vid befarad kritisk kapitalbrist samt att ansöka om likvidation hos tingsrätten om någon andra bolagsstämma inte hålls inom den tid som anges i 25 kap. 16 § aktiebolagslagen, vilket kan utrönas ur 25 kap. 15 § och 17 § aktiebolagslagen. Om styrelsen har underlåtit att vidta dessa åtgärder ovan svarar de solidariskt för de förpliktelser som uppkommer under den tid som underlåtenheten består, enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen.
Vem får betalt först vid en konkurs?
Ordningen av vem som får betalt först vid en konkurs bestäms av förmånsrättslagen. Borgenärer kan ha fordringar med olika nivå av förmånsrätt; särskild, allmän eller oprioriterad, vilket framgår av 2 § förmånsrättslagen. Borgenärer med särskild förmånsrätt betalas först, därefter de med allmän förmånsrätt och slutligen de som har oprioriterade fordringar.
Finns det pengar kvar när borgenärer med högre nivå av förmånsrätt fått sina betalningar, delas resterande summa upp procentuellt mellan de oprioriterade fordringarna. Oftast blir det borgenärer med oprioriterade fordringar som inte får betalt, då det inte finns medel till att täcka alla skulder.
Vill du veta mer kring betalningsansvar, konkurs eller företagsrekonstruktion? Boka in ett kostnadsfritt möte med någon av våra experter.
