Kontrollbalansräkning – när det egna kapitalet är förbrukat
Inledning
I ett aktiebolag har styrelsen ett ansvar för att bolagets ekonomi sköts på ett betryggande sätt. Ansvaret är ytterst förenat med skadeståndsskyldighet samt en risk att åläggas personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. För att undvika att drabbas av sådana påföljder har styrelsen i vissa fall en skyldighet att vidta vissa åtgärder. En av de åtgärder styrelsen kan vara skyldig att vidta är att låta upprätta en kontrollbalansräkning (KBR) när bolagets eget kapital, beräknat med vissa lättnader, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.
Vad är en kontrollbalansräkning?
En KBR är egentligen bara en vanlig balansräkning, vilket är ett dokument som ska visa bolagets ekonomiska ställning. I en balansräkning ska en organisations tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle redovisas; detta görs genom att samtliga balanskonton i ett bolags bokföring sammanställs. Om bolaget är skyldigt att ha en revisor enligt bolagsordningen, ska revisorn granska kontrollbalansräkningen. Att balansräkningen som ska göras vid kritisk kapitalbrist kallas för just kontrollbalansräkning är för att den syftar till att aktieägarna, fordringsägarna och andra intressenter ska kunna få en överblick över bolagets ekonomiska ställning när det egna kapitalet understiger hälften av bolagets aktiekapital, varför det kallas just kontrollbalansräkning. Skillnaden mellan en KBR och en vanlig balansräkning är att vissa poster i en KBR tas upp till andra värden.
I övrigt ska en kontrollbalansräkning upprättas i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554).
När måste man låta upprätta en kontrollbalansräkning?
Det finns några olika situationer där en skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning inträder. Bland annat finns en sådan skyldighet när Kronofogdemyndigheten gjort ett utmätningsförsök, men inte hittat några utmätningsbara tillgångar. En kontrollbalansräkning ska också, enligt aktiebolagslagen, göras när styrelsen i ett aktiebolag misstänker att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. I lagtexten heter det att sådan skyldighet föreligger när det finns ”skäl att anta” att så är fallet. När det anses finnas ”skäl att anta” är inte specificerat i lagtext, men bör bedömas mot bakgrund av vad som utgör skälig aktsamhet i det enskilda fallet. Att uttömmande ange vilka omständigheter som gör att det skäligen kan antas att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet framstår, enligt undertecknad, som rent av oönskat; att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet gör förvisso att det är svårare för styrelsens ledamöter att anpassa sig efter lagens krav, men så länge skälig aktsamhet iakttas borde denna oklarhet inte vara något problem.
Vad händer om man inte låter upprätta en kontrollbalansräkning, trots att en sådan skyldighet finns?
Eftersom skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning syftar just till att bland annat skydda bolagets fordringsägare, finns det risk för att styrelsen ådrar sig personligt betalningsansvar vid underlåtenhet att iaktta denna skyldighet. Det personliga betalningsansvaret för bolagets aktieägare är mer begränsat; sådant ansvar inträder först om aktieägarna deltar i ett beslut att fortsätta bedriva verksamheten trots att det, enligt en andra kontrollbalansräkning, måste gå i likvidation. Underlåtenhet att upprätta kontrollbalansräkningar eller att annars besluta om att bedriva en verksamhet, trots att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, är sålunda förenat med ekonomiska risker.
